Bakgrund
Gästrikland är ett landskap i sydöstra Norrland. Landskapet gränsar till Uppland i söder, Dalarna i väster, Hälsingland i norr och Västmanland i sydväst. Nästan hela Gästrikland ligger inom Gävleborgs län.
Avrinningsområden finns inom samtliga elva kommuner som ingår i Gästriklands Vattenvårdsförenings verksamhetsområde. Medlemskommunerna Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo omfattas till stor del av de avrinningsområden som visas på kartan.
Geologi och hydrologi
Större delen av landskapet är beläget nedanför den högsta kustlinjen. Området karakteriseras därför av sedimentära marklager och i Storsjöområdet och Ockelboslätten består jorden av näringsrika leror. Därför är mark och vatten i mellersta och södra Gästrikland generellt mer näringsrika än i de högre belägna nordvästra delarna. Det är i huvudsak de högre belägna delarna av Hamrångeån och Testeboån sam har näringsfattiga vatten.
Gästrikland består ytvattenmässigt av fyra större avrinningsområden samt några mindre kustavrinningsområden. Gavleån, Testeboån, Hamrångeån och Skärjån är de största åarna. Skärjån i norra delen gränsar mot Ljusnans avrinningsområde och flera mindre åar finns i Gästriklands kustområde. Kusten mellan Skärjåns mynning vid Norrsundet och Gävle är relativt öppen. Utanför Gävle övergår den i två relativt grunda fjärdar. I den södra delen av landskapet finns Dalälvens mynningsområde till Bottenhavet.
Landskapet domineras av skogsmark till 78 %, medan åkermarkens andel är 6 %. Antalet bosatta personer i området är 156 000 varav ungefär 130 000 bor i tätort.
Årsnederbörden är i genomsnitt 650 mm i Gävle och årsmedeltemperaturen är 4,4°C. Antalet högsommardagar, dagar då dygnsmedeltemperaturen är över 25°C, är 17 st, vilket är högsta notering för Sverige norr om Dalälven.
Landskapet är rikt på vattendrag och sjöar men har ingen dominerande älv. Medelvattenföringen i de större vattendragen är 2–22 m3/s. Den högsta vattenföringen är i april–maj och under november–december. Det är låg vattenföring i juli och i augusti. Flera vattendrag är reglerade.
Punktutsläpp
Tätorter och större verksamheter är huvudsakligen lokaliserade till den södra och östra delen av Gästrikland. Punktutsläpp av renat avloppsvatten sker från ett 15-tal avloppsreningsverk och från tolv industrier i området. Eftersom flera av industrierna har ett stort behov av vatten är de lokaliserade vid vattendragen eller vid kusten. Större industrier i området är bland annat Ovako i Hofors, Alleima och Billerud i Sandviken samt Stora Enso i Norrsundet. Hamnen i Gävle är Sveriges åttonde till tionde största och den är ostkustens största containerhamn.
Vattendragen, sjöarna och kustvattnet är även påverkade av enskilda fastigheters och fritidsfastigheters utsläpp av näringsämnen och organiska ämnen. Dessutom tillförs ytvattnet näringsämnen, metaller och organiska ämnen från dagvatten. Dagvattnet rinner i de flesta fall orenat ut i recipienten.
Från skogsmark och jordbruksmark sker också en transport av näringsämnen till sjöar, vattendrag och kustvatten. Transportens storlek påverkas av markanvändning, markförhållanden och vattenavrinning.
Viktiga händelser
Under tidsperioden från år 1969 fram till nu har ökad kunskap om reningsprocesser gett effektivare avloppsvattenrening. Tillsammans med en strävan att effektivare använda råvarorna vid tillverkning har detta medfört förbättringar av vattenkvaliteten i Gästrikland. Särskilt några händelser har under dessa år påverkat Gästriklands vatten.
Gavelhytteån nedströms den tidigare Hammarby sulfitfabriken och Norbyviken i Västra Storsjön var under 1960- och 1970-talen kraftigt påverkade av industriella utsläpp. Nedläggningen av Hammarby sulfitfabrik 1982 medförde på några få år en förbättring av vattnet i ån och även på längre sikt en förbättring i Norbyviken.
Gavelån och Gävles Inre fjärd var före 1980 starkt belastade av organiska ämnen, vilket ledde till syrebrist i delar av vattenområdet. Nedläggningen av Mackmyra sulfitfabrik 1976 medförde en kraftig minskning av belastningen.
Nedläggning av Diacell vid Korsnäs massafabrik i slutet på 60-talet, medförde att de stora kvicksilverutsläppen till Gävles Yttre fjärd i stort sett upphörde. Förbättring av avloppsvattenreningen hos Korsnäs och hos Norrsundet Bruk ledde till förbättrad vattenkvalitet i recipienten.
Nedfallet av radioaktiva ämnen efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till förhöjda halter av cesium-137 i vissa delar av Gästrikland, framför allt i svamp och vilt. Någon motsvarande påverkan på ytvatten kunde inte konstateras.